Kliande

Vi har hittat ett kli-ställe på Vinur. Det är bra att han litar så pass på oss att han kan visa ställen, men kanske inte lika bra att stället vi har hittat är i manen. Vi har alldeles tillräckligt med problem utan en häst med exem (inte så troligt att det är det, men jag oroar mig i alla fall).
Det ser jätte roligt ut när vi hittar precis rätt ställe, för han tycker det är så skönt att han inte vet var han ska ta vägen. Han får en tapir-näsa och ibland kliar han tillbaka (det är mysigt så länge han inte använder tänderna).
Mike gav honom en morot medans han kliade honom och bevisade att det är sant att män inte har någon simultankapacitet. Vinur ville verkligen äta moroten, men samtidigt var det alldeles för skönt att bli kliad. Man kunde nästan se på honom att han var sliten mellan att äta moroten och njuta av kliandet.