Långa tyglar

Igår var det en långa tyglar kurs i stallet. Det var jätteroligt, och nyttigt. Jag har aldrig gjort det med Vinur så för oss gick det väl mindre bra, men Emma fick Saga att trava medan hon gick bredvid. Ascoolt! Om man tränar tillräckligt kan man göra samma sak i galopp; alltså hästen galopperar och du går bredvid.

Ulla-Karin (läraren) gick från att säga att Vinur var fin, till att han var byggd som en travare till att fråga om han verkligen var renrasig. Stackars Vinur har blivit degraderad från engelskt fullblod...

Vi tränade en del att Vinur skall sänka sig och att han inte skall slänga upp huvudet varenda gång man ber honom att gå fortare. Det är viktigt att jag kan jobba honom "nerifrån-och-upp" istället för tvärt om, eftersom när han går med huvudet högt / slänger upp det blir han spänd och sedan tar han med sig den spänningen. Vi tränade att han skall gå långsamt på kortsidorna och öka på långsidorna, det var mest då han slängde upp huvudet. Det blir som om han går och halvsover på kortsidorna och plötsligt vaknar till när man lägger på spöet för att han skall öka, eller för att det är lättare att slänga upp huvudet än att samla sig...

Vi tränade också på något hon kallade bogen in, vilket innebär att jag skulle ställa honom lite innåt. Det var jätteeffektivt, men Vinur tyckte att det var jobbigt så han började rinna iväg med baken istället =S Det var svårt att korrigera när man inte har en ytterskänkel, men tills lut lyckades jag och han kunde faktiskt gå rak.

Som tur är för mig behöver Hreyfill jobba lite på samma sak, så jag har två hästar att träna med =)

Blogginlägg av Findus

gtfopfffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffpoooooooooooooooooooooooooo
öppppppppppppppppppppppppppppppppppppppppppppppppppppppppppppppppppppppppppp
ppppppppppppppppppppppppppppäåååååååååååååååååååh/

10 good reasons to stay alive

1. Mysa framför TVn med Mike


2. Vinur-pussar


3. Mike-pussar


4. Kladdkaka med vit choklad i


5. Barbacka ridturer i snö


6. Tända en brasa på Lillbäcken när det är minusgrader inne


7. Att Vinur kommer till mig i hagen


8. Hästarnas andedräkt när de äter granris


9. De första vitsipporna


10. Sitta på café med Mike

Gothenburg Horse Show

Igår när jag pysslade med Hreyfill så gäspade han för första gången sedan vi började med honom. Det blev jag himla glad för, och tydligen är han lite som Silja; har han väl börjat gäspa så kan man gäspa tio gånger på raken.

Sedan ringde Cissi och sa att hon köpt biljetter till Gothenburg Horse Show åt oss för all hjälp vi ger henne med Hreyfill (är väl mer vi som skall betala för att ha honom...). Jag blev jätteförvånad och det tog ett tag innan jag fattade vad hon pratade om. Så på fredag eftermiddag skall jag gå på Horse Show för första gången på nästan tio år =D

Vinur-effekten

Jag red ut på Hreyfill med Vinur som handhäst igår. Bara skogsslingan eftersom jag inte vill ge mig ut på vägarna på en stissig Hreyfill när jag suger såpass på handhästridning. Efter att vi halkat oss ner för backen så gick det faktiskt riktigt bra, Vinur skötte sig och Hreyfill verkar inte ha traumatiserats för mycket av att släpa runt på Gáta. Jag tror att Vinur har en väldigt positiv effekt på Hreyfill (och mig). Om hreyfill blir helknäpp när vi rider ut med Hengill så är han lugn som en filbunke (nästan) när Vinur är med.

Vinur tycker att det är tråkigt i hagen nu när vi inte kan rida, så han blir jätteglad så fort vi gör något med honom. Det känns härligt eftersom förr när han vilade var det hans bästa tid på året. Han förvandlades till en vildhäst och gick oftast knappt att komma nära. Nu kommer han fram till mig och frågar "kan vi inte gå ut idag? Snäääällla....."

Smörjandet av världens hjul

Jag ser gamla mönster som kommer tillbaka. Jag trodde att jag var något nytt, men saker verkar upprepa sig i det oändliga. Det som är mest frustrerande är att jag inte kan göra något åt det. Jag vill ha en förändring och bli annorlunda, men världen verkar hela tiden dra tillbaka mig i de gamls hjulspåren. Fait accompli...

Myshelg

Jag och Mike red ut med Annas medryttare i helgen och Hreyfill ramlade ner i en bäck =3 Allt som vanligt på hjärnkontoret där...
Sedan åkte jag och Mike upp till Lillbäcken och myste för oss själva lite. Det var bara två minus inne när vi kom dit så det var nästan sommarvärme. På söndag morgon så stekte Mike pannkakor till frukost på öppna spisen åt mig. Har jag världens goaste fästman eller? Vi gick upp och hälsade på hästarna på Glädjefrid också. Det ser ut som Nanna har gått ner en hel del i vikt, så det här kanske blir hennes sista vinter. Lite sorgligt...

Första ridturen utan jacka =D

Jag hade en underbar ridtur på Vinur häromdagen. För en gångs skull var det fint väder i Landvetter också och vi njöt i fulla drag av solen. Jag tog min första ridtur för året i bara fleecetröja, även om det kanske var väl optimistiskt att inte ha med vantar.
Sedan red jag ut på Hreyfill med Anna och Hengill runt Lilla Håltet. När vi töltade förbi sumpmarken så började det knaka och braka som bara den i isen, och det var jättefarligt! Båda hästarna for iväg ganska mycket fortare än vi hade tänkt oss och sedan var de helt uppstissade under resten av ridturen. Lärdom för dagen; två mesiga hästar är inte bra ensamma på en ridtur.

Sommarminnen

Ridtur

Vi red ut ett stort gäng från stallet i lördags. Det var jättekul och för en gångs skull var både Vinur och Hreyfill sansade, på samma gång till och med =3 Vi travade genom ett ställe där det fortfarande låg djup snö kvar och sh*t vilket steg de får. Vinur har ju inte så stor trav från början, men Mike hade det kul med Hreyfill...
Sedan svängde jag och Mike av och fortsatte ridturen ett tag till. Det var jättehärligt och nästan vår i luften. Vi hittade till och med ett ställe med gräs där hästarna kunde beta. På vägen hem när vi skrittade av hästarna blev jag och Vinur helt plötsligt utprejade i diket av Hreyfill. Ena sekunden sitter jag och pratar med Mike och i nästa sekund simmar vi i snö upp till magen XD Det var jag inte riktigt beredd på. Lille Riffen börjar bli uppstudsig.

Sudoko

Jag har upptäckt sudoko, men eftersom jag är lite efterbliven så har det inte blivit förän nu. Det är nästan mer beroendeframkallande än tetris...

"Thy soul shall find itself alone

'Mid dark thoughts of the grey tombstone

Not one, of all the crowd, to pry

Into thine hour of secrecy"

Onsdag

Igår red jag ut med Hreyfill. Jag var så glad när jag åkte hemifrån för solen sken och det låg vår i luften, men så fort jag kom av bussen vid Håltet var himlen blygrå och det regnade non-stop. Vi trotsade vädret i alla fall (det är inte så farligt när man väl kommer ut) och jag hade en jättemysig tur på Hreyfill. Det brukar ju inte vara så poppis att rida ut själv, men det gick hur bra som helst. Det vill säga ända tills vi var på väg hem genom skogen då det började gå väldigt, väldigt o-bra. Jag tror att älgen som bodde där ett tag har flyttat tillbaka för Hreyfill blev spänd som en fjäder och hoppade nästan ur skinnet för en pinne som låg på vägen -.- Då tyckte jag att det var bäst att hoppa av ett tag och gå. Jag gick på stigen (pratandes väldigt högt för att skrämma bort eventuella älgar) och Hreyfill fick pulsa i djupsnön. Det är ett bra sätt för honom att bränne lite energi plus att om han står på näsan så är det hans problem eftersom jag gick bredvid. Jag han med en kortis tur barbacka på Vinur också och hade en ganska mysig dag.

Men när vi kom hem efter att Mike hämtade mig gjorde jag en störtdykning djupare ner i mörkret än vad jag har varit på ett bra tag. Det kändes skrämmande, men också tryggt välbekant så jag får se var det tar mig.

Just because I'm paranoid doesn't mean they're not after me

Hade en jättemysig barbacka tur med Anna igår. Det regnade massa hemma så det var väl lite si och så med entusiasmen, men när man väl kommer ut så är det helt OK. Däremot så blev väl ridturen lite äventyrligare än vi tänkt oss när vi kom fram till en bäck. Jag, som inte har någon balans barbacka hoppade av Vinur och tur var väl det eftersom han tog värsta jättehoppet över. Lite väl stort hopp eftersom jag tappade tyglarna. Shit Pommfritt, nu måste jag också hoppa över! Smidig som jag är gjorde jag ett snyggt svanhopp, men misslyckades med landningen och gjorde ett magplask i snön. Tur att min overall är (ganska) vattentät och att Vinur är snäll.

Ridskola

Jag har ridit för mamma två gånger på ridskola medan de har varit i Afrika. Första gången red jag en häst som heter Bliki. Han är ganska ny och en av mammas favoriter. Jag kan ärligt säga att jag inte var speciellt impad i skritten utan satt mer och undrade varför alla tycker han är så fantastisk, men sadan när vi travade så hände något. Han tände liksom till och man kunde känna att han trots allt hade en del gnista. Så om jag skall rida honom igen kör vi bara snabbare gångarter. Andra gången blev jag degraderad (åtminstonde i de flestas ögon) till Petur, jag tror mamma var lite besviken för hon hade nog gärna ridit Bliki på fredag. Jag tyckte tvärt om och gillar Petur bra mycket bättre än Bliki, även om jag kan se varför de flesta andra inte gör det. Eftersom han inte har töltat på typ ett år och traven går i 190 så körde vi bara skritt. Jag koncentrearde mig på att få honom att sänka sig och slappna av istället, lite svårt när de andra travar förbi... Sedan fick hästarna något ryck och en elev ramlade av, så resten av lektionen blev väldigt lugn. Men det är alltid kul att rida andra hästar och om inte annat så övar man ju upp sin känsla.