Oj, oj, oj...

...i helgen har det hänt mycket.

På lördagen filmade vi som sagt min audition. Det hela började inte så bra när Vinur inte ville bli fångad i hagen (tror det var tandläkarbesöket från i fredags som spökade). Jag försökte ha en "hmmm, how interesiting" attityd, men det är irreterande när man skall iväg. Dock kompenserade Vinur mer än väl det hela med att resa som en dröm. Han brukar vara ganska RB i transporten, men nu stog han och mumsade på sitt hö nästan hela tiden=)
Själva auditionen gick också bra även om det kanske inte gick helt enligt planen och trav blev det inte mycket av (bättre att visa alla gångarter man har på en gång tyckte Vinur). Nu skall vi bara fixa musik och lägga upp det på YouTube (länk kommer), sedan är det bara att vänta.

På söndagen hjälpte vi till på en körtävling. Det är typ som fälttävlan med tre olika grenar - dressyr, terräng och "köra-mellan-konor"-grenen. Vi hade hand om det första "hindret" på terrängbanan. Poängen var att de skulle köra mellan olika stolpar i en speciell ordning på tid. Jag kollade så att de körde rätt och Mike var tidtagare. De flesta klarade det utan problem, men vi hade en del action. Några ekipage fastnade och välte stolparna (staketstolpar som var ordentligt nergrävda) och för ett ekipage välte vagnen =O men det gick bra som tur var.
Vi hade kul hur som helst och det regnade inte. Alla körmänniskor verkar jättetrevliga och förhoppningsvis kan vi hjälpa till mer i framtiden.

WTF?!

I morgon gäller det!

I dag fick Vinur besök av tandläkaren, det var meningen att hon skulle komma i januari, men då hade vi ju lite annat att tänka på. Hon trodde hon skulle fixa Charlie och frågade efter ett stroppigt "thouroghbreed". Isället fick hon en tjock islänning som inte alls tyckte det var kul att få tänderna filade. Han stegrade sig till och med några gånger, inte våldsamt-fäkta-med-frambenen utan bara rakt upp, nästan som levade (vem hade trott att vår fetknopp kunde det?).
Hur som helst så lugnade han ner sig och blev fixad. Enligt tandläkaren så såg han inte så illa ut i munnen, men han hade ganska lite utrymme i munnen (jag läste någonstans att det är vanligt att islänningar har det). Kanske jag skall skaffa ett smalare bett, typ Myler, och se om han gillar det?

I morgon skall vi till Marie och filma vår audition for "level 1 on-line". Jag är inte så nervös än, men jag misstänker att jag kommer att vara värsta nervvraket innan vi får tillbaka resultatet. Håll tummarna för oss!

='(

Det här är typ de sorligaste sångerna som finns. Jag är egentligen inte en person som gråter mycket, men jag har en klump i halsen varje gång jag hör dem. Den ena är "Blue Bird av Hull" som jag har kunnat länge (jag väntar på någon smart kommentar om att det är en svensk sång och Thåström, mamma), den andra heter "13 Horses" och jag hittade den ganska nyss.

Tisdag

Vinur är tillbaka i sin gamla betesreducerare "hinken", eftersom greenguarden hade gett honom skav på mulen. Han verkade inte speciellt bekymrad över skavet, men var han nog inte själaglad att vara tillbaka i "hinken". Jag känner mig typ som världens värsta hästägare för att jag inte märkte att han hade skav =(

Jag flippade också ut ganska rejält. Jag vill inte säga varför, men det var fobi-relaterat, så jag tror ni kan lista ut var det var. Hur som helst, jag fick värsta paniken, började gråta (som tur var så var Mike hemma) och sedan började jag hyperventilera. Det var läskigt! Jag tror inte jag har gjort det förut, och jag hoppas det aldrig händer igen. Det hela slutade med att Mike bar mig upp och jag kollapsade i sängen.

Barn...

...ska jag nog aldrig ha.
Marie har en liten dotter på två år som heter Keileigh (stavning?). Hur söt som helst, men vilken handfull... Vi var där igår för att lämna lite saker och stannade kanske tio minuter, det räckte mer än väl för mig. Hon är lika bedårande som alla små barn; i små doser!
Keileigh var där på lekdagen också, och hon hjälpte mig att sätta på transportskydden på Vinur. Kardborren hade fastnat så tre av dem satt ihop och hon fick ta i av alla krafter för att kunna hämta dem <3
Som sagt, söt i små doser. Så mamma och pappa får räkna med Johan och Sofia för barnbarn.

Lekdag #3

Igår var det "playday" hos Marie igen. Som vanligt var det jättekul och denna gången hade vi varsinn häst. Jag fick låna en liten shettis som heter Sophie, helt svart och sockersöt. Eftersom jag inte kände henne så gick jag igenom "7 Games" och eftersom det gick bra, provade jag lite svårare saker. Bland annat skickade jag upp henne på den stora pedestalen, det såg jättekul ut för den är typ lika hög som hennes ben <3 style="font-style: italic;">igenom ett däck som stod på högkant. Hon var inte säker först, men när jag gick runt på andra sidan så att hon kom till mig så gick hon igenom. Marie sa, när jag visade henne kortet, att hon hade aldrig gått igenom där. Ooopppsss....
På eftermiddagen var det utmaningar igen, och denna gången peppade Mike mig så jag gjorde dem. Bland annat så ingick det att "Yo-Yo Game" med en 45' lina (jag har bara sett sådana förut) och "stick to me" i frihet. Vinur var jätteduktig även om vi inte klarade allt. Jag tror att jag äntligen har gjort mig av med min försiktighet runt Vinur. Han kan så mycket och jag tror han tycker det är kul att visa vad han kan.
Som en extra bonus lastade Mike Vinur från marken och han gick rätt in utan att blinka =D

Kul

http://travisab1.multiply.com/video/item/69

Jag tycker denna filmen är ganska kul. Är inte säker på om det är taskigt mot shettisarna dock.

"Det blir extra kallt...

...när vintern är här, om rönnen har ovanligt rikligt med bär"
Om man skall tro på alfabets-sångerna kommer det att bli smäll-kallt här i vinter. Okej, jag har väl inte direkt koll på hur mycket rönn-bär som är normalt, men det ser ut att vara mycket.

Varmt...

Igår hade vi värmebölja, det var nästan 25 grader. Jag hade egentligen tänkt träna lite för auditionen med Vinur, men när jag ställde in honom i boxen i väntan på lite svalka så somnade han över dörren <3 Då hade jag ju såklart inte hjärta att väcka honom, så han fick sova där medans vi fixade med trailern. I morgon är det en snubbe som skall komma och kolla på den så förhoppningsvis får vi sålt den snart.

"The wonders of a mounting-block"

I går red jag Vinur i paddocken och vi tränade på att flytta hans bogar eftersom han är ganska stel i dem. När vi skrittade runt och hade paus så började han skrapa i marken och jag trodde att han ville rulla, så jag hoppade av och tog av sadeln, men då hade han ändrat sig. Typiskt män! Hur som helst så orkade jag inte sadla om så jag ledde över honom till "mountig-blocket" (typ en pall som man står på). Egentligen tänkte jag bara göra lite "Friendly Game" eftersom såna är farligaenligt Vinur, men det gick så bra så jag bestämde mig för att sitta upp och ta en ridtur. Jag är ju inte speciellt smidig om man säger så, men tack vare "mounting-blocket" tog jag mig upp utan problem. Vinur har alltid varit som ett hustak att sitta barbacka på, men några lager fett kan göra underverk för komforten. När jag började känna mig mer stabil provade jag lite tölt. Det var verkligen häftigt för jag kunde känna hur hans ryggmuskler reste sig och började jobba. Han var lite ömfotad eftersom han blev verkad igår, men han var så duktig, min älskade lilla häst <3

Hallå, liksom?!

TV här i England är helt knäpp ibland. När vi var i Sverige var Mike jätteförvånad att de fick visa ett program mitt på dagen (tror det hette "Shameless") för att de svors en massa. Han var helt facinerad över det och har berättat det för folk här som är lika förvånade, men om man kollar på TV här, vad visar de då? Jo, reklam för plastikoperationer! Och det visar de under ungdomsprogram som "Vänner". Vad säger det till ungdommar som kollar på såpor med assmala, snygga tjejer och sedan i pausen slänger de in reklam för plastikoperationer? Hur kan det vara okej att visa sånt innan nio, men inte ett vanligt program för att de svär?!

Fint besök

Igår hade vi dörren ut till trädgården öppen (vi hade gjort pannkakor, så det var lite rökigt i köket) och medan vi sitter och äter kommer grannens katt in och hälsar på. Mike såg den först, den är kolsvart så det var bara två ögon i dörröppningen. Sedan gick den runt i vardagsrummet och sniffade lite här och där.
Jag saknar verkligen att ha en katt hemma. Det var mysigt igår även om det inte var våran katt. Tyvärr får vi inte ha djur för de som vi hyr huset av (och om vi ska flytta nästa år så borde vi inte ha djur heller), men det är så himla mysigt. Vi får se om vi kan "låna" grannarnas katt igen...

Ashbourne show

För några dagar sedan hjälpte vi Mick med hans får, och som tack fick vi biljetter till Ashbourne show. Det är typ en utställning för bönder och folk på landsbyggden, så där finns allt från får till häst och vagn till asstora tjurar.

Först kollade vi på utställningen med Shire hästar och sh*t vad stora de är. En liten islänning skulle lätt kunna gå under magen på dem. De är verkligen hur maffiga som helst och det är super coolt att se vilken power som finns i dem, men hur snälla och vänliga de är. Vad jag tyckte var trevligt att se var att nästan alla hade mjuka repgrimmor till hästarna, medans om man kollar på utställningar av andra hästar kan man se skarpa bett både högt och lågt.
Efter det gick vi och kollade runt bland allt som fanns där och hittade en utställning för shettisar. De var jättefina och några hade små fölisar med sig <3
Sedan var det körning och John och Anita från stallet (de som äger Chester) hade ställt upp. Det fanns en del fina Hackneys där med värsta traven (tänk nio-poängare), men det gick bra för John och Anita och de kom trea. En annan gren i körningen är något som kallas "Scurrying" och då ska man köra runt en bana så snabbt som möjligt. Jag kan säga att jag hade inte velat sitta i vagnen.
Det var också en jakt-uppvisning (med hästar och hundar) och en massa annat, men jag och Mike började känna oss ganska möra så vi åkte hem.

Det är synd att det inte finns något liknande i Sverige, för jag och Mike hade en jättebra dag. Vi kanske får göra en resa tillbaka till England nästa år för att gå på någon show igen =D

NHS

Måste bara skriva lite om den "fantastiska" sjukvården här i England.
Igår var det meningen att Mick (stallägaren, en gubbe på 70+) skulle få sitt hjärta stannat så att de kunde fippla med hans pacemaker, igen, så naturligtvis lade han upp dagen efter det. På sjukhuset gör de en massa tester, han görs i ordning för operationen och rullas in i operationssalen. Då kläcker de ur sig att de nog måste skjuta fram det efter som doktorn som ordinerade det är på semester. Så de rullar helt prompt ut honom igen och han skickas hem. Hallå, eller?! Okej, jag kan se varför, men de kunde väl ha talat om det lite tidigare...?

GOSA Hägg

För några veckor sedan var jag och Mike på IKEA och köpte nya kuddar. De är utformade som Tempur-kuddarna (,men förmodligen lite billigare). Jag trodde inte det skulle göra så stor skillnad, men gud, vad sköna de är! Jag har alltid gillat mammas Tempur, och även om våra kanske inte är så lyxiga så älskar jag dem. Det var länge sedan jag sov så bra som de senaste veckorna.

Tankar från ett psykfall

Jag tänker ofta på hur annorlunda jag är nu jämfört med för två år sedan när jag först träffade Mike. Det är läskigt att tänka tillbaka och inse hur djupt nere jag faktiskt var. Jag vet att det fortfarande en lång väg kvar, men nu går jag inte baklänges i alla fall. Jag känner oftast att livet faktiskt är helt okej, jag kan till och med njuta av det (jag hade det bra då också, men jag fattade inte det). Då kunde jag inte se någon framtid alls, men nu har jag drömmar och vill göra saker med livet (ibland i alla fall). Jag tänker på ett citat från en bok som jag älskade när jag var yngre;

“Nu kunde hon uppskatta glittret på ytan

efter att nästan ha drunknat i djupen.”

Jag var väldigt, väldigt nära att drunkna, men nu känns det som om jag har en flytväst.

Jag vet att jag har en del problem nu, som jag inte hade då (min fobi), men på det stora hela mår jag faktiskt oftast bra. Dock har jag haft folk här som har sagt att jag borde söka hjälp för mina "extrema problem" och jag skrattade nästan åt dem. Om jag har "extrema problem nu, vad hade jag då?

Vinur Lecter

Chester igen

Vi har fortsatt och rida Chester och det går faktiskt riktigt bra. Han kan inte speciellt mycket, men han är helt säker när man rider och dummar sig inte. Jag har till och med provat lite galopp på honom (värsta modigt för mig). Han har en riktig mysig galopp, men bromsarna sitter väl inte alltid där dom skall...
Jag har ridit honom två gånger i paddocken och vi har börjat träna lite sidförande hjälper. Vi har också gjort mycket övningar för att få honom att slappna av i halsen. Det är jätteroligt för man kan verkligen se skillnaden, han går mycket lägre med huvudet och man kan se mankammen "guppa" (istället för att vara stenhård).

I dag så har vi avmaskat Vinur. Mike gillar att ge det i maten, men Vinur tyckte det var superäckligt och ville inte äta. Till slut la vi i lite siraps-liknande klet (jag tror det heter treacle) och det tyckte han var mumsigt så han smaskade i sig det sista.
Jag skall upp dit igen i kväll med Janet bara för att kolla så han är okej.

Stolt!

...är jag över Mike idag. Han har fått ett heltidsjobb på stället han jobber nu (innan jobbade han för en "agency") och börjar sin anställning den 24 augusti.
Fullt så stolt är jag dock inte över mig själv. I går var inte en bra dag. Först var det en spindel i köket och sedan såg jag en i vardagsrummet också (okej, båda var faktiskt på utsidan av fönstret, men det räckte). Så jag stängde in mig i sovrummet i typ en timme tills Mike kom hem. Om man skall se det positivt så gjorde jag ju ingenting dumt, men det känns ändå som om jag har tagit 500 steg bakåt.

Lite roligare är att vi har galopperat med Vinur för första gången! Mike red honom i padocken och provade lite. Första gången galopperade de alldeles för länge så det blev bara pannkaka, men andra gången gick bra.
Mick har också släppt ut några av sina ponnysar i hagen bredvid Vinur. Han var jätteglad att få grannar (han går ensam i hagen) och började springa runt som en tok. Han var jättefin och fick till och med in en riktig glädjebock <3

Stall-skvaller

Det har hänt en hel del i stallet på sista tiden. Det är konstigt tycker jag att vissa perioder händer ingenting och sedan händer massor på en gång.
I alla fall så har det kommit en ny häst som också heter Chester (bra att ha ett isländskt namn så det lär väl aldrig bli två Vinur), han verkar jättesnäll och väluppfostrad, men hur stor som helst. Det skall komma en häst till idag så vi får se vad det är för något när vi åker upp ikväll.
Sist men inte minst så har en av hästarna blivit bortbytt mot en annan häst. Det tycker jag är lite tråkigt för jag gillade verkligen henne, men ägaren har tre till och hon kräver en hel del jobb, så det är nog för det bästa. Den nya hästen heter Nellie och skall tydligen vara grym på dressyr. Hon rör sig fint i hagen i alla fall.

Fattiga riddare...

...gjorde vi igår. Det har jag inte ätit på evigheter, så det var kul. Ett trevligt ombyte från det vi normalt äter också.

Lastning

I går hade vi med hästlastbilen upp till stallet för att Mike skulle pilla med den, så jag passade på att träna lite lastning med Vinur. Jag tror faktiskt aldrig att jag har lastat honom utan att vi skall åka någonstans. Dessutom stod jag på marken och skickade in honom, så han tyckte det hela var väldigt skumt. Han gick ganska glatt upp med frambenen, men bakbenen var en stor tröskel så vi jobbade lite med det. När han kom upp med bakbenen på rampen så gick han hela vägen in av bara farten. Han var duktig och ställde sig precis i position så att vi kunde stänga mellandelen och han tyckte det var jätteförvirrande att jag bad honom gå ut igen.
Jag tror dock att vi behöver någon form av matta eller liknande på rampen för Vinur tycker den är ganska hal. Dessutom behöver vi definitivt förstärka den om vi skall träna lastning några mer gånger. Vinur har inte riktigt hört talas om att gå på och av graciöst... Han hoppade ett antal gånger på rampen så att det hördes över hela gården =S

Kreativa Vinur

Jag lekte lite i padocken med Vinur igår och min plan var att först köra "Sqeeze Game" mellan några tunnor, och sedan över dem. Han gick hur fint som helst mellan tunnorna, men han tyckte det var jättefånigt att gå över dem. Så när jag frågade honom så gick han fram till dem och flyttade på den ena så att han kunde klämma sig emellan dem istället. Det tyckte jag var ganska kreativt även om det kanske inte var tanken. =)

Pilates

Jag har köpt en DVD som heter "Pilates för ryttare". Den innehåller bl.a. ett träningsprogram som ska hjälpa till att göra dig smidigare och förbättra din sits. Jag måste medge att jag inte har tagit mig igenom hela, jag har typ världens sämsta kondis just nu, men det är ett av mina mål att bli smidigare och ha lite mera kondis.
Jag har tänkt lite på det; vi kräver att våra hästar skall vara mjuka, smidiga atleter, men hur ofta kräver man det av sig själv? Jag tror att det är extra viktigt på våra islandshästar eftersom en bra tölt kräver just mjukhet och smidighet. Jag tror att vi för över mycket av våra "problem" (t.ex. snedhet och stelhet) till våra hästar. Om jag är stel så känner ju hästen det i min sits och det överförs till honom, men om jag är mjuk så blir det mycket lättare för hästen att vara det också. Parelli har ett citat som är något i stil med "your horse is your mirror" och jag tror att det stämmer, både på ett fysiskt och psykist plan.