En rolig lektion

Det var så himla kul att rida lektion förr Lollo. Stackars Riffen kämpade på även om han faktiskt inte orkar egentligen. Jag tror aldrig att jag har träffat en så ambitiös häst. Vi övade långsam, långsam tölt och att han faktiskt skall ha med sig bakbenen och inte bara kröka lite snyggt på nacken. Lollo sa också att han har flygande pass, så nu skall vi starta operation "övertala Cissi att vi får ta fram den ordentligt på honom". Sedan att varken jag eller Mike kan något om pass, det tar vi inget extra för. Vi skall läsa på när vi har fodringen i kväll =)

Ett virr varr av hästar

Det är mycket hästar just nu. Förra veckan hade jag mammas plats på ridskolan (hur länge sedan var det inte jag red på ridskola?). Jag fick en jättemysig häst som heter Geisli. Både Margret och Mike tycker att han liknar Vinur, till utseendet kanske, men verkligen inte hur han var att rida. Margret sa att han är 20 år och jag kan bara hoppas att Vinur är lika fräsh när han är 20.
På söndag skall jag rida lektion med Hreyfill för Lollo (var också en evighet sedan). Det skall bli jättekul att få lite tips vad han behöver träna på. Jag vill fråga Lollo om han har någon flygande pass (grise finns i överflöd) för jag har plötsligt fått för mig att det skulle vara kul att tävla i pass någon gång.
Sedan har jag Hannas plats på lektioner för Suss. Det är nog det roligaste av allt. Jag har fått bättre kläm på Silja och det två senaste gångerna har jag haft Vinur. Han var så duktig och det var roligt att han fick beröm av Suss. Annars brukar det oftast heta att jag borde ha en nosgrimma och en bättre häst. Det är inte så många som fattar att Vinur är den bästa hästen av alla.

Is och snö

Gud vad det snöar och är kallt (i alla fall för mig som bott i England de senaste tre vintrarna). Fast egentligen tycker jag om snö, däremot så hatar jag när det är isigt och halt. Det är lite irriterande att jag fortfarande blir helt handikappad så fort det är halt ute. Det var ju faktiskt mer än 15 år sedan jag bröt armen. Men om man skall se det positivt så behöver ju folk inte komma och hämta mig vid bussen längre i alla fall. Det hade säkert gjort ett bra intryck på jobbet om de hade varit tvugna att hämta mig på hållplatsen och hålla mig i handen hela vägen tillbaka...

Kanske blir jag frälst ändå?

Jag undrar om jag börjar bli bra med barn? Häromdagen läste jag en saga för några dagisungar och jag tror att de gillade det. Efter att jag hade läst färdigt kom en av ungarna fram och kramade mig. Shit pomfritt, liksom! Dessutom så passade jag Ninas Axel igår. Han är cool och tyckte att vår bil såg ut som en Ferrari =)

En unge till har blivit ihjältrampad av en häst. Vad f*n?!

999, devils number upside down

Inside out
and wrong way around
Will I ever feel
any better...?

Don't know where I lost it!

Jag har tappat en maska på Mikes halsduk! Det värsta är att jag redan har repat upp en massa, men jag kan inte hitta den ändå. Så nu måste jag vänta tills mamma kommer hem imorgon. Typiskt mig att klanta till det så fort mamma lämnar stan.

Så kan det gå!

Jag läste i tidningen häromdagen om den hemska hästolyckan i Borås. Gud vad läskigt! Stackars alla som var där!!!
Jag får nog säga att under alla år jag har hållt på med hästar så har jag hållit mig relativt skadefri. Lite blåmärken och någon fläskläpp, men det är nog allt. Den värsta var nog när jag red in i ett träd med Gurra och mosade mitt knä, jag har fortfarande ett ärr där. Däremot så hade det kunnat gå illa häromdagen när jag råkade rida Hreyfill lite utan hjälm. Jag hade mössan på mig och reagerade inte förän efter tio minuter att det kändes mjukt och lätt på huvudet. Oooppss... Det som var kul, eller skrämmande, var att Jessica slängde upp mig och hon reagerade inte heller. Dessutom, smidig som man är, hamnade jag på något sätt bakom sadeln, som tur var kollade Hreyfill bara på mig och såg ut att tänka "där brukar du ju inte sitta?" Det är tur att vi har snälla hästar!
En annan rolig hästgrej är att jag får ta mammas plats på ridskolan i kväll eftersom de är i London. Det måste vara åratal sedan jag red på ridskola, så det ser jag fram emot!

1546 rader

Jag håller på att sticka en "Doctor Who" halsduk till Mike i julklapp. Den ser ganska ok ut än så länge, men problemet är att den skall vara typ en mil lång och jag är inte speciellt bra på att sticka. Jag räknade ut att jag behöver göra 1546 rader och jag har väl gjort ungefär 150. Kanske blir den klar lagom till nästa jul...

Säng, säng,säng

Jag och Mike har en ny säng, efter en hel del om och men. Först kunde vi inte köpa madrassen eftersom vi inte kunde ta med den hem, men vi köpte en bäddmadrass. När vi kom hem upptäckte vi att den var för stor så vi åkte tillbaka till IKEA, den här gången med lastbilen. Vi bytte bäddmadrassen och köpte en madrass. När vi kom hem den här gången upptäckte vi att sängen fortfarande var för stor och inte kom upp för trappan hur mycket vi än knuffade. Så vi fick åka tillbaka till IKEA igen. Den här gången köpte vi en mjuk madrass som vi kan vika dubbel. Då gick den upp för trappan och nu har vi sovit i den i natt.
Det är tur att det är 25 års garanti. Det här har jag inte lust att göra om på väldigt länge! Jag tror att den enda som tyckte det var kul var Findus som älskar att leka bland kartongerna.

Vems korkade idé var det med vintertid?! Det sista jag vill just nu är att det skall vara ännu mörkare innan man hinner upp till stallet. Jag blir deprimerad va sånt här väder och känner mig bara allmänt nere. Jag vill inte behöva klämma in en liten ridtur i kolmörker varje vinter tills jag är sextio!

Men om man skall vara lite positiv så hittade jag en töltknapp på Hreyfill sist vi var ute och han har jättemysig tölt =)

Helgen

Mikes föräldrar har varit här i några dagar. Vi köpte underställ till dem som julklapp och jag tror att de blev lite förskräckt vid tanken på att det blev så kallt att man måste ha såna. (Alla vet ju att vi bygger igloos och bor i dem på vintern.)

Vi åkte också upp till Nordens Ark och det var jätteroligt. F*n vad ballt det hade varit att jobba där! Jag har inte varit där på minst tio år, mitt starkaste minne därifrån är att jag aldrig kunde säga Przewalski utan jag kallade dem alltid Prezewesevalski, inte helt säker på varför det var lättare. Vi såg när de matade tigrarna. Sh*t vad stora de är! Svårt att tro att de är släkt med Findus. Senaste lunchen hade tydligen bestått av häst för skötarna kom ut med några rengnagda ben där det dinglade en hästhov längst ner.