I dag finns det äntligen lite svalka i luften, till och med några regndroppar. Jag njuter i fulla drag och andas djupa andetag av regn-luft.
I går red jag ut barbacka på Vinur för första gången på evigheter. Nedförsbackarna kändes väldigt branta när man inte har sadel, men annars gick det bra. Vi lyckade till och med ta några galopper. Dock var det inte svalt igår och jag var helt blöt i rumpan av hästsvett. Tur att Mike kom och hämtade mig, jag tror inte jag hade blivit påsläppt på bussen!
30 juni 2010
29 juni 2010
Länge sedan
Nu var det himla länge sedan jag skrev något vettigt alls. Jag tror kanske att jag håller på att växa ifrån bloggandet.
Hursomhelst så går det bra med Vinur. Eyjólfur kursen var super som vanligt. Det var kul att se att han hade med så mycket av Parellis grejor, det måste ju betyda att vi nog är på rätt spår. Vinur skötte sig toppen, förutom att det var en himla massa grisepass istället för tölt. Men vi får väll skylla det på att vi faktiskt inte har töltat i en paddock sedan vi flyttade till England.
Häromdagen red jag ut på en av hästarna i stallet som heter Hengill och tog Vinur som handhäst. Hengill är ganska knepig att rida ut på själv, men jag tänkte att det går säkert bra eftersom att Vinur är med. Jo visst... Efter att han stannat massor av gånger och hoppat upp och ner för en stenslänt så hoppade jag av och ledde båda två en bit. Hengill fortsatte att trilskas och ett tag trodde jag att han skulle spräcka tränset. Som tur var gick det bra och jag tror Vinur diggade att göra något annorlunda.
Hursomhelst så går det bra med Vinur. Eyjólfur kursen var super som vanligt. Det var kul att se att han hade med så mycket av Parellis grejor, det måste ju betyda att vi nog är på rätt spår. Vinur skötte sig toppen, förutom att det var en himla massa grisepass istället för tölt. Men vi får väll skylla det på att vi faktiskt inte har töltat i en paddock sedan vi flyttade till England.
Häromdagen red jag ut på en av hästarna i stallet som heter Hengill och tog Vinur som handhäst. Hengill är ganska knepig att rida ut på själv, men jag tänkte att det går säkert bra eftersom att Vinur är med. Jo visst... Efter att han stannat massor av gånger och hoppat upp och ner för en stenslänt så hoppade jag av och ledde båda två en bit. Hengill fortsatte att trilskas och ett tag trodde jag att han skulle spräcka tränset. Som tur var gick det bra och jag tror Vinur diggade att göra något annorlunda.
25 juni 2010
Glad Midsommar!
12 juni 2010
Imorgon gäller det!
Imorgon börjar Eyjolfur-kursen och jag är jättenervös! Det var så himla länge sedan jag red lektion med Vinur och om allt går åt h*lvete nu så är det ju mitt fel eftersom det är jag som har ridit och tränat honom. Dessutom är det första gången Vinur är på Raudhetta sedan vi kom tillbaka så jag måste visa upp honom för alla där också. Hjälp! Jag känner mig ganska sugen på att springa och gömma mig någonstans...
10 juni 2010
Ångest!
Jag måste gå till arbetsförmedlingen snart, jag skulle egentligen ha gjort det för länge sedan, men, så fort jag tänker på det så blir hela jag full med ångest. Jag klarar att ha ett jobb, men jag pallar inte att leta efter ett jobb. Jag kan höra alla möjliga gamla demoner viska och helst av allt vill jag bara dra täcket över huvudet och försvinna. Jag känner mig inte alls rustad att ta tag i den verkliga världen och jag tror aldrig att jag kommer att bli det.
08 juni 2010
07 juni 2010
Kommer ni ihåg 7 juni 2005?
Idag är det fem år sedan jag fick Vinur. Fem underbara år. Jag läste någonstans att typ 80% av alla hästägare säljer hästen innan dess, men Vinur stannar hos oss livet ut (okej, inte för att vi skulle kunnat sälja honom även om vi hade velat).När jag tittar på videon som pappa tog blir jag fortfarande alldeles varm och glad. Jag tror aldrig någonsin att jag har grinat så mycket som den dagen, Margret sa det också; att hon hade aldrig sett någon gråta så mycket när det fick sin häst. Det var utan tvekan en av de lyckligaste dagarna i mitt liv. Jag blir fortfarande, fem år senare, alldeles varm av att säga "min häst". Min alldeles egna Vinur.
06 juni 2010
Sveriges nationaldag
02 juni 2010
3 år
I dag är det tre år sedan jag och Mike träffades för första gången. Det känns som det var igår jag och pappa var på flygplatsen ocoh väntade. Jag kommer fortfarande ihåg hur nervös jag var och hur många fjärilar jag hade i magen, och sedan när han kom genom dörren så kände jag att allt kommer att bli okej. Jag kan fortfarande inte fatta hur jag kunde hitta en så perfekt man (eller att han hittade mig snarare). Jag älskar dig Mike <3
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)



