Hemma tillslut

Nu är vi äntligen hemma och Vinur står tryggt i stallet. Hela resan har gått jättebra och Vinur tog allting med ro. Han har tappat lite vikt, men det är på väldigt lämpliga ställen så han är grymt fin i kroppen. Nu försöker vi att långsamt introducera honom till det nya gräset, men det är svårt eftersom han har en massa överskottsenergi och tycker den lilla rasthagen är alldeles för liten. När vi släppte ut honom igår for han runt som en tok och bockade, vilket ju inte direkt är typiskt honom. Jag kanske skall prata med Carina ifall han blir skogstokig när vi släpper honom i den stora hagen till helgen?

Hur som helst så gick jag och Mike en promenad med honom i skogen idag. Det var jättemysigt och det finns en massa stubbar och andra roliga saker att leka med. Jag var lite orolig att han skulle stå på näsan eftersom det var över två år sedan han var i en skog, men inte då. Vinur klarade det med glans och såg ut att trivas som fisken i vattnet.



Det enda som är ett litet problem är att Agria vill ha ett veterinär intyg innan de försäkrar Vinur. De är förmodligen inte så pigga på att ha oss som kunder efter hans operation. Så nu måste jag ha tag i en veterinär också. J*