2008.12,30

På morgonen försökte Vinur lägga sig ner igen så vi gick en stund med honom. När vi släppte in honom i boxen försökte han lägga sig rulla, så vi tog ut honom igen. När vi kom ut på gårdsplanen såg han ut att få jätte ont och klämde ut en torr, hård baj. Mick stack ut huvudet genom fönstret och sa till oss att ringa veterinären igen, så det gjorde vi.
Medan vi väntade på att de skulle komma fortsatte vi att gå med Vinur. Han verkade intresserad av gräset, men åt inte av det. Han bajsade två gånger till innan veterinären kom.
De gav Vinur mer smärtstillande och sa att vi borde ta med honom in till kliniken för en grundligare undersökning. Vi ordnade en transport och åkte till Scarsdale. De sa att våra två alternativ var operation, vilket betydde att vi måste ta den två timmar långa resan upp till Liverpool, eller så kunde de försöka behandla honom där. Jag var inte så tänd på att operera honom med tanke på hur det gick med Mentor, men vi disskuterade det med veterinären och bestämde oss för att försöka i alla fall.
Mike ringde vårt försäkringsbolag och de informerade oss om att han inte var försäkrad för kolik (på grund av att han hade haft det en gång innan, även om vi aldrig tog det på försäkringen och inte ens var försäkrade med dem). Detta betydde att vi skulle bli tvugna att bekosta allt själva.
Vi ordnade med en ny transport och bestämde att jag skulle åka med Vinur, medan Mike kom efter i bilen tillsammans med Janet.
Medan jag väntade fick jag gå in och träffa Vinur. Han stog inne i deras stall-del och skakade jätte mycket. Sköterskan som var med mig sa att det var en vanlig reaktion på det lugnande medlet som de hade gett honom och ingenting att oroa sig för.
Vi åkte vid fyra-tiden efter att Vinur fått mera smärtstillande för resan.
Det var en kamera monterad i hästlastbilen så jag kunde se Vinur hela tiden. Han verkade ta resan med ro, men de sista fem-tio minuterna började han visa kolik-symptom igen. Uppenbarligen hade de smärtstillande slutat verka.
När vi äntligen var framme kom det folk och lastade av honom och tog in honom i ett undersökningsrum medan jag fyllde i alla formulär.
De stoppade ner en slang i näsan på honom för att tömma och tvätta ur hans mage, stoppade upp en arm i rumpan på honom och undersökte den vägen och stack honom under magen för att försökta få som bukvätska. Han fick också en spruta med antibiotika och en med smärtstillande.
Efter det förberedde de honom för operation, han fick en nål i halsen för dropp och de rakade och tvättade hela buken.
De tog iväg honom runt sju och lovade att ringa och rapportera när han hade vaknat upp efter operationen.
Vi åkte hem igen, utmattade och ganska chockade. Vi stöp i säng så fort vi kom hem och trots all oro för Vinur somnade jag somen stock. Jag vaknade inte ens när de ringde från Liverpool och berättade att allt hade gått bra.